Slut...

Jag är helt färdig.
Både med mig själv och jag tror jag är färdig med dig också.
Det känns i alla fall så,
för just nu när jag tänker på dig känner jag mig tom.
Du sa inte sanningen till mig,
allt var en lögn.
Så nu kan du dra åt lilla helvetet,
så kanske jag kan gå vidare.
Om du nu klarar av det?
Jag raderar dig ur mitt minne,
ur mitt hjärta och ur min telefon och min msn.
Kanske det kommer fungera.
Och om inte så får jag kämpa för att uppnå inre frid.
För att klara mig....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0